För jag vill leva La Dolce Vita...
Jag har missat alla melodifestivaldeltagningar utom andra chansen i år. Bottenskrapet. Råkade befinna mig i Sverige just den lördagen. Om det inte varit för att Louise fyller år och jag ska på kalas imorgon hade jag kanske letat upp någon stream och följt finalen. Nu får jag istället med spänning vänta till den stora Europafesten för att höra Sveriges bidrag. Kan knappt hålla mig.
Svenskar tar kanske inte melodifestivalen på största allvar men här i England är det inte ens ett hån. Det finns inte en kotte som bryr sig. I Sverige slåss ju relativt kända artister om att få vara med varje år.
Jag minns andra gången jag träffade Englishmans föräldrar. Det var 2007 någon gång runt melodifestivalstider. Av någon anledning pratade vi om min släkt och jag nämnde att många bland släktingarna var musikaliska. Min kusin skulle bland annat vara med i melodifestivalen. Skrytfaktor.
Tänk er en svensk med sitt förakt till melodifestivalen... Gångra det med en miljon.
Fick iallafall svar på varför England kommer sist varje år.
Kommentarer
Trackback